
Marknadsöversikt
Finansieringsformer för expansion med bibehållet ägande
Expansion och investeringar kräver kapital. Avanzas genomgång av räntebärande värdepapper listar tre vägar: nyemission, obligationer eller banklån.
Expansion utan att släppa in nya delägare
Expansion och investeringar kräver kapital. Avanzas genomgång av räntebärande värdepapper listar tre vägar: nyemission, obligationer eller banklån. Obligationer och banklån är skulder till långivare och ändrar inte aktieägarlistan. En nyemission för in nya ägare och minskar befintliga ägares andel, så ska ägarbilden bestå återstår banklån och obligationer.
Skillnaden gäller mer än ägarlistan. En långivare har avtalad rätt till ränta och återbetalning men tar ingen del av uppsidan. En ny aktieägare delar både upp- och nedsida. Lånefinansiering låter dig behålla hela värdetillväxten men innebär fast betalningsskyldighet oavsett verksamhetens utveckling.
Banklån och företagsinteckning – den svenska basen
Finansinspektionens kartläggning av marknadsbaserad finansiering i Sverige (2022) visar att icke-finansiella företag oftast finansierar sina skulder med banklån och så kallad marknadsfinansiering. Banklånet är därför utgångspunkten för svenska företags expansion. Andra former blir aktuella först när bankens utrymme eller villkor inte räcker.
Företagsinteckningen, eller företagshypoteket, är en säkerhetsform specifik för svensk utlåning. Enligt studien Förmånsrätt och Företagsinteckning (M Abo Elnasr, 2005, DiVA) lånar banker ut till företag genom sådana företagshypotek.
Banken tar säkerhet i företagets egendom. Vilka tillgångar som omfattas och hur säkerheten rangordnas framgår av skuldebrev och säkerhetshandlingar, som du begär in och läser innan du skriver på.
Pantsatt säkerhet binder upp utrymme: ju mer av företagets egendom som redan är intecknad, desto mindre kan du ställa som säkerhet vid nästa finansieringsrunda.
Obligationer och marknadsfinansiering när banklånet inte räcker
Nordea förklarar en obligation som ett lån: investeraren lånar ut pengar till staten eller ett enskilt bolag. För ett företag är obligationsupplåning därför samma sak som ett banklån – kapital som ska betalas tillbaka med ränta – men motparten är många investerare i stället för en bank. Avanza lyfter fram obligationer som ett alternativ vid sidan av banklån och nyemission när bolaget ska ta in kapital för expansion och investeringar.
Finansinspektionens kartläggning anger att icke-finansiella företag oftast finansierar sina skulder med banklån och så kallad marknadsfinansiering. Om obligationsvägen är framkomlig beror på om investerare vill låna ut på de villkor företaget kan erbjuda: löptid och ränta förhandlas fram och måste matcha investeringen. Annars är banklån eller offentliga låneinstrument de realistiska alternativen.
LKAB visar hur ett enskilt svenskt bolags MTN-upplägg kan se ut: programmet tillåter företagsobligationer i svenska kronor eller euro med en löptid på minst ett år och har ett maximalt belopp om 7 miljarder kronor. LKAB:s finansiella instrument har varit noterade för handel på Nasdaq Stockholm sedan december 2014. Svenska Handelsbanken är ledarbank för programmet och Nordea Markets anges som emissionsinstitut för köp och försäljning av LKAB:s obligationer (LKAB).
Offentliga tillväxtlån och Almi som komplement
Företagarna menar att offentlig finansiering till företag kan motiveras av finansieringsgap: företagen kan på egen hand inte få den finansiering de behöver – via lån eller aktiekapital – för tillväxt och utveckling.
Gapet kan bero på ett marknadsmisslyckande, men också på att rationella marknadsaktörer bedömer att den förväntade finansiella avkastningen i förhållande till risken är för låg i små och outvecklade företag. Om investeringens samhällsekonomiska avkastning bedöms överstiga den finansiella kan det motivera en statlig insats.
I mars 2016 presenterade närings- och innovationsminister Mikael Damberg regeringens proposition Staten och kapitalet, en ny struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt.
Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg välkomnade förslaget och ställde sig bakom principen om fond i fond: statliga investeringar bör alltid ske i samverkan med privata aktörer och inte tränga ut privat kapital.
Företagarna har länge påpekat att finansieringsstödet behöver förstärkas i mycket tidiga faser, framför allt i form av lån men även ägarkapital. Organisationen ansåg det bra att Almi fick i uppdrag att utveckla den delen, till exempel genom de så kallade tillväxtlånen – med kravet att låneinstrumenten verkligen blir användbara och tillgängliga för de riktigt små och växande företagen.
Almi uppger att lånen vänder sig till företag i alla branscher med upp till 250 anställda och en årsomsättning som inte överstiger 50 miljoner euro eller en balansomslutning på högst 43 miljoner euro. Utgångspunkten är att företaget inte kan tillgodose hela kapitalbehovet på annat håll, till exempel genom banken, och därför behöver ytterligare en finansiär (Almi).
För kapitalbehov över 250 000 kronor krävs medfinansiering, till exempel eget kapital, lån från bank eller privat finansiär. Almis lån läggs vanligtvis upp med en löptid på 3–5 år, beroende på vad som finansieras. Räntan sätts utifrån risken i affären och ligger normalt cirka 2–3 procent över bankernas räntor (Almi).
Ränta, risk och återbetalningsförmåga
Företagarna pekar på att ränteläget för små företag är högt även när det allmänna ränteläget är exceptionellt lågt. Det hindrar en stor andel ekonomiskt lönsamma projekt från att finansieras med lånekapital, vilket påverkar sysselsättning och ekonomisk tillväxt negativt.
För den enskilda expansionsplanen betyder det att räntan du får inte speglar ekonomin i stort utan bankens bedömning av just ditt företag. Räkna därför på den ränta du faktiskt erbjuds, inte på den allmänna räntenivån.
Nordea sammanfattar att investeringar innebär en risk, och Företagarnas resonemang visar samma logik från långivarens sida: förväntad finansiell avkastning vägs mot risken. Lånefinansiering är därför först försvarbar när verksamheten kan bära ränta och amortering även i ett sämre scenario.
Gå igenom kassaflödet före ränta, hur mycket marginalen tål att intäkterna faller, hur amorteringen påverkar likviditeten och vad som händer om räntan stiger eller om en stor kund försvinner innan investeringen hunnit ge avkastning.
Så matchar du finansieringsformen med expansionsplanen
Börja med att fastställa kapitalbehovets storlek och tidshorisont. Ett mindre belopp som ska återbetalas inom något år passar banklån eller rörelsekredit, medan ett stort belopp över lång tid kan motivera att även pröva marknadsfinansiering.
Stäm av hur mycket säkerhet du kan ställa: har företaget egendom som kan intecknas finns ett bredare bankutrymme än utan, och saknas säkerheter blir statliga låneinstrument via Almi ett relevant spår.
Räkna samtidigt på kostnaden och jämför räntan med den avkastning investeringen väntas ge – bär projektet inte sin egen ränta och amortering ska det inte lånefinansieras.
Arbeta sedan i den här ordningen: sammanställ underlaget som banken eller långivaren behöver (senaste årsredovisning, kassaflödesprognos för expansionen, förteckning över tillgångar som kan tjäna som säkerhet och befintliga inteckningar).
Begär villkor från fler än en långivare för att kunna jämföra ränta, löptid, amorteringsplan och säkerhetskrav. Kontrollera innan avtal tecknas vilka tillgångar säkerheten omfattar och hur mycket utrymme den lämnar för framtida finansiering.
Om banklånet inte räcker eller blir för dyrt, pröva marknadsfinansiering som komplement och offentliga låneinstrument parallellt – hela vägen med skulder som inte späder ut ägandet.
Steg-för-steg: val av finansieringsform för expansion
- Fastställ kapitalbehov och tidshorisont
- Utvärdera tillgänglig säkerhet (egendom)
- Jämför kostnad med förväntad avkastning
- Sammanställ dokumentation (redovisning, prognos, tillgångar)
- Begär villkor från flera långivare
- Kontrollera säkerhetsomfattning innan teckning
- Pröva alternativmarknadsfinansiering eller Almi-lån om nödvändigt



